Billån eller privatleasing — vad är billigast?

Privatleasing lockar med en låg månadskostnad och noll krångel. Billån ger en bil du äger och kan sälja. Vilket som är billigast går att räkna ut — men bara om man jämför samma sak: hela kostnaden över samma tid, inte månadsbeloppet mot månadsbeloppet. Här är metoden och de vanligaste överraskningarna.

Publicerad 2026-09-03 · Autofacit

Två helt olika saker

Med billån köper du bilen och betalar ränta på lånet. När lånet är betalt äger du bilen; säljer du under tiden får du mellanskillnaden mellan pris och restskuld. Med privatleasing hyr du bilen under en avtalad tid — typiskt 24–36 månader — med ett miltak. När avtalet är slut lämnar du tillbaka bilen. Du bygger inget värde, men tar heller ingen restvärdesrisk.

Så jämför du rättvist

Räkna båda alternativen över samma tid, till exempel tre år, och ta med allt:

Billån: kontantinsats + alla månadsbetalningar + drivmedel, skatt, försäkring, service − vad bilen är värd efter tre år (eller restskulden om du säljer).
Privatleasing: eventuell startavgift + alla månadsbetalningar + drivmedel + tillägg (försäkring och service om de inte ingår) + eventuell milavgift och återlämningskostnader.

Skillnaden mellan summorna är svaret. Det vanliga felet är att jämföra leasingens 4 500 kr i månaden med lånets 6 500 kr och stanna där — utan att räkna in att lånebilen är värd kanske 200 000 kr efter tre år.

Räkneexempel: 3 år, bil för 400 000 kr

Illustrativt. Leasingpriset varierar stort mellan kampanj och listpris, och restvärdeantagandet på lånesidan avgör utfallet.
	Billån (20 % insats, 6 %, 5 år)	Privatleasing (36 mån, 1 500 mil/år)
Insats / startavgift	80 000 kr	0–10 000 kr
Månadsbetalningar × 36	~220 000 kr	~160 000–200 000 kr
Restskuld efter 3 år	~135 000 kr	—
Bilens värde efter 3 år	~200 000 kr	— (lämnas tillbaka)
Nettokostnad bil + finansiering, 3 år	~235 000 kr	~160 000–210 000 kr
Ingår service/försäkring?	Nej	Varierar — ofta service, sällan försäkring

Det illustrativa exemplet visar varför frågan inte har ett fast svar: leasing kan vara billigare när kampanjpriset är lågt (leasingbolaget räknar med högt restvärde och subventionerar), och dyrare när det är listpris. Lån vinner när bilen håller värdet väl och du behåller den längre än leasingtiden.

Vad leasingpriset döljer

Miltaket: 1 000–1 500 mil per år är vanligt. Övermil kostar ofta 10–20 kr per mil.
Återlämning: skador utöver normalt slitage debiteras enligt en bedömning du inte styr över.
Inlåsning: att bryta avtalet i förtid är dyrt eller omöjligt. Ändras livet — jobb, familj, flytt — sitter du fast.
Ingen förhandling om restvärdet: det bolaget räknat fel på är deras problem, men det de räknat rätt på är din kostnad.
Försäkring: ofta krävs helförsäkring, ibland hos anvisat bolag.

När leasing är rätt — och när lån är rätt

Leasing passar den som vill ha ny bil vart tredje år, kör förutsägbart under miltaket, vill slippa restvärdesrisken (särskilt aktuellt för elbilar där restvärdena spretar) och hittar ett bra kampanjpris. Lån passar den som behåller bilen längre än tre år, kör mycket eller oregelbundet, vill kunna sälja när det passar och köper en modell med stabilt andrahandsvärde.

Ett tredje alternativ, som ofta glöms: köp en två–tre år gammal bil med lån. Då har någon annan tagit det brantaste värdetappet — och kalkylen slår ofta både nybilslån och leasing. I leasingkalkylatorn kan du jämföra alla tre med dina egna siffror.

Nyckelpunkter

Jämför hela kostnaden över samma tid — inte månadsbelopp mot månadsbelopp.
Lånebilen har ett restvärde efter tre år (ofta 45–55 % av nypriset); leasingbilen lämnas tillbaka.
Leasing kan vinna vid kampanjpris och osäkert restvärde (elbilar); lån vinner vid längre ägande och stabila värden.
Leasing döljer miltak, återlämningsskador, inlåsning och ibland krav på viss försäkring.
Tredje vägen — begagnad två–treåring med lån — slår ofta båda.