Skrot och återvinning
Klimatnytta av att skrota bilen — när betalar den nya sig?
Att behålla en gammal bil brukar kallas det klimatsmarta valet — bilen är ju redan tillverkad. Det stämmer om ersättaren är en ny bensinbil. Det stämmer inte om ersättaren är en elbil: en 15 år gammal bensinbil släpper ut 1,5–2,5 ton CO₂ per år, och en ny elbils tillverkningsskuld på 5–15 ton är intjänad efter 3–5 år. Här är kurvorna.
Standardfall: bensinbil, 1 200 mil/år, svensk elmix. Antaganden i botten.
Kumulativa utsläpp över tio år
Behåll den gamla bilen eller skrota den för något nytt. Elbilarna startar högre (tillverkning) men växer långsamt.
Break-even mot att behålla. Sparar 10,2 ton på tio år.
Ingen ny tillverkningsskuld. Sparar 19,2 ton på tio år.
Sparar 1,2 ton på tio år — tack vare lägre förbrukning.
Totalt efter tio år
Samma körsträcka, fyra vägval. Lägst är bäst.
Räkningen steg för steg
Vad den gamla bilen kostar per år
En bensinbil från 2008–2012 drar typiskt 0,7–0,8 liter per mil i verklig körning, motsvarande 180 gram CO₂ per kilometer. Vid 1 200 mil om året blir det 2,2 ton. Kör du 1 500 mil hamnar du på 2,7 ton; en dieselbil ligger 10–15 procent lägre per kilometer. Över tio år blir det 15–25 ton beroende på bil och körsträcka — det är beloppet en skrotning kan spara.
Vad den nya bilen kostar innan första milen
Att tillverka en bensinbil i mellanklass ger 5–7 ton CO₂. En elbil ger 5–15 ton beroende på batteristorlek och var cellerna tillverkas: ett 60 kWh-batteri från en modern fabrik ligger kring 4–5 ton, resten av bilen 4–5 ton. Vi räknar 9 ton för en ny elbil i mellanklass. Källorna och intervallen finns i livscykelanalysen elbil vs bensin.
Vad den nya bilen kostar per år
Med svensk elmix (vattenkraft, kärnkraft, vind) släpper elbilen ut omkring 20 gram per kilometer inklusive nätförluster — 0,2 ton per år vid samma körsträcka. Med nordisk mix blir det något mer, med europeisk mix 50–80 gram. Den nya bensinbilen drar 25–35 procent mindre än den gamla och landar på omkring 120 gram per kilometer.
Break-even
Ny elbil mot att behålla: tillverkningsskulden på 9 ton delat med årsbesparingen på 1,9 ton ger break-even efter 5 år — inom det intervall på 3–5 år som de flesta livscykelanalyser hamnar i. Kör du mer, eller har en törstigare gammal bil, går det fortare. En begagnad elbil har ingen ny skuld att jobba av och vinner från första dagen. En ny bensinbil sparar bara 0,7 ton om året och behöver närmare tio år bara för att ta igen sin egen tillverkning.
När det inte lönar sig att skrota
Kurvan gäller om bilen faktiskt försvinner ur trafiken.
Bilen körs nästan inte
Vid 300 mil om året släpper den gamla bilen ut ett halvt ton — då tar en ny elbil 15–20 år på sig att komma ikapp. En bil som mest står är bäst där den är, eller ersatt av bilpool och kollektivtrafik.
Bilen säljs vidare i stället för att skrotas
Säljer du den gamla bilen fortsätter den släppa ut hos nästa ägare — då har du bara lagt till en ny bils tillverkning. Klimatnyttan uppstår när bilen tas ur trafik. Samma logik gäller export: bilar som exporteras till länder utan skrotkrav kör ofta vidare i decennier.
Ersättaren är för stor
En elbil med 100 kWh-batteri och två ton tjänstevikt kan ha 15 ton i tillverkningsskuld — då tar break-even 7–8 år. Rätt storlek för behovet är den viktigaste enskilda faktorn.
Den gamla bilen är redan snål
En liten diesel från 2015 på 110 gram per kilometer sparar bara 1 ton om året vid byte till elbil — break-even 8–9 år. Kör den till slutet och byt då.
Så räknar vi. Gammal bensinbil 180 g/km, diesel 160 g/km. Ny elbil: 9 ton tillverkning, 20 g/km med svensk elmix. Begagnad elbil: 0 ton ny skuld (första ägaren bär tillverkningen), 20 g/km. Ny bensinbil: 6 ton tillverkning, 120 g/km. Körsträcka 1 200 mil/år i tio år. Skrotningen i sig ger netto negativa utsläpp — återvunnet stål och aluminium ersätter ny råvara — men beloppet (0,5–1 ton) är litet jämfört med körningen och ingår inte. Källor: IVL, Transport & Environment, Naturvårdsverket, Energimyndigheten.
Vanliga frågor
Hur mycket CO₂ sparar jag på att skrota en gammal bensinbil?
Bilen i sig släpper ut 1,5–2,5 ton per år beroende på förbrukning och körsträcka — 2,2 ton i vårt standardfall med 1 200 mil. Över tio år blir det 15–25 ton. Nettobesparingen beror på vad du ersätter den med: en begagnad elbil sparar nästan hela beloppet, en ny elbil beloppet minus 5–15 ton tillverkning, en ny bensinbil bara några ton.
Är det inte mer klimatsmart att köra den gamla bilen tills den dör?
Bara om ersättaren är en ny fossilbil. Mot en elbil förlorar den gamla bilen redan efter 3–5 år, eftersom elbilens driftutsläpp på svensk el är en tiondel. Ju mer du kör, desto tidigare lönar sig bytet. Kör du under 500 mil om året är det däremot sällan värt en ny bils tillverkning.
Räknas skrotningen själv som klimatnytta?
Ja, lite. Återvunnet stål ersätter malmbaserat stål och sparar omkring 1,5 ton CO₂ per ton stål; återvunnet aluminium sparar över 90 procent av energin. För en normalbil ger det ett netto på ungefär 0,5–1 ton. Det är verkligt men litet jämfört med de 15–25 ton som bilens körning står för.
Vad händer om jag säljer bilen i stället?
Då fortsätter den släppa ut hos nästa ägare, och din nya bil läggs ovanpå. Ur ett systemperspektiv blir klimatnyttan noll eller negativ tills bilen till slut skrotas. Att skrota en fungerande bil känns fel ekonomiskt — men det är just då klimatvinsten uppstår.
Finns det någon skrotpremie för att byta till elbil?
Nej. Den statliga skrotningspremien avskaffades 1 juni 2007 och har inte återinförts, trots återkommande förslag om en klimatpremie. Det du får vid skrotning är demonterarens ersättning, typiskt 0–2 000 kr för en komplett bil.