Autofacit

Kylvätska

Kylvätska och glykol — G11, G12, G13 och rätt blandning

Kylvätskan gör tre jobb: den för bort värme, den fryser inte i Kiruna, och den skyddar kylare, vattenpump och motorblock mot korrosion. De två första sköter glykolen — 50 % i vatten fryser vid -37 °C och kokar vid 108 °C, med systemets trycklock 120130 °C. Det tredje sköter tillsatserna, och de tar slut. Därför byte var 45:e år, och därför spelar typen (G11, G12, G13) roll.

Frys- och kokpunkt per glykolhalt

Etylenglykol i vatten, öppet kärl. Trycklocket höjer kokpunkten med ytterligare 20–25 °C.

Fryspunkt och kokpunkt för glykolblandningar 30 till 70 procent: 30 % fryser vid −15 °C, 50 % vid −37 °C, 60 % vid −52 °C, 70 % vid −60 °C; kokpunkt 104 till 115 °C30 % glykol: Frysskydd (minusgrader) 15 °C, Kokpunkt utan tryck 104 °C. 40 % glykol: Frysskydd (minusgrader) 24 °C, Kokpunkt utan tryck 106 °C. 50 % glykol: Frysskydd (minusgrader) 37 °C, Kokpunkt utan tryck 108 °C. 60 % glykol: Frysskydd (minusgrader) 52 °C, Kokpunkt utan tryck 111 °C. 70 % glykol: Frysskydd (minusgrader) 60 °C, Kokpunkt utan tryck 115 °C0 °C50 °C100 °C150 °C200 °C30 % glykol — Frysskydd (minusgrader): 15 °C30 % glykol — Kokpunkt utan tryck: 104 °C30 % glykol40 % glykol — Frysskydd (minusgrader): 24 °C40 % glykol — Kokpunkt utan tryck: 106 °C40 % glykol50 % glykol — Frysskydd (minusgrader): 37 °C50 % glykol — Kokpunkt utan tryck: 108 °C50 % glykol60 % glykol — Frysskydd (minusgrader): 52 °C60 % glykol — Kokpunkt utan tryck: 111 °C60 % glykol70 % glykol — Frysskydd (minusgrader): 60 °C70 % glykol — Kokpunkt utan tryck: 115 °C70 % glykol

Frysskyddet visas som grader under noll. Ren glykol fryser paradoxalt nog redan vid −13 °C och leder värme sämre än vatten — mer än 60 % gör kylningen sämre, inte bättre. Svenska verkstäder blandar 50/50; i Norrland upp till 60 %.

G11, G12, G13 — typerna

Bokstavskoderna kommer från VW:s normer men används av hela branschen. Färgen är en ledtråd, inte en garanti.

G11 (IAT)

Silikaterna lägger en skyddande hinna på alla metallytor i kylsystemet. Hinnan förbrukas — därför kort intervall. Skyddar gjutjärn och mässing bra, aluminium sämre.

Färg: Blå eller grön
Kemi: Silikathaltig, oorganiska tillsatser
Byt var: 3:e år / 6 000 mil
Används i: Bilar före cirka 1996, många japanska modeller, veteranbilar

Får inte blandas med G12/G12+ — silikater och organiska syror fäller ut till slam.

G12 / G12+ (OAT)

Organiska syror skyddar bara där korrosion börjar och förbrukas långsamt. Lång livslängd och bra för aluminiummotorer. G12+ är blandbar med både G11 och G12 vid påfyllning.

Färg: Röd eller rosa
Kemi: Silikatfri, organiska syror
Byt var: 5:e år / 15 000 mil
Används i: VW-koncernen 1996–2008, Ford, Renault, Volvo (gul variant), GM (Dex-Cool)

G12 aldrig med G11. G12+ är gjord för att tåla påfyllning i gamla system.

G12++ / G13 / G40 (Si-OAT)

Kombinerar OAT-oljans livslängd med silikaternas snabba skydd av aluminium. G13 är samma kemi som G12++ men med glycerinbaserad glykol (lägre klimatavtryck). G40 är Glysantins namn på samma klass.

Färg: Lila, rosa eller violett
Kemi: Lobrid — organiska syror plus liten mängd silikat
Byt var: 5:e år / 15 000 mil
Används i: VW-koncernen 2008–2026, Mercedes, Porsche, många nya europeiska bilar

Kan blandas med G12+ och G12++. Blanda aldrig i G11.

Toyota SLLC / Honda Type 2 (P-HOAT)

Japanska tillverkare använder fosfat i stället för silikat. Toyota Super Long Life Coolant säljs färdigblandad — späd inte. Första bytet vid 16 000 mil eller 10 år, därefter var 8 000 mil eller 5 år.

Färg: Rosa (Toyota), blå (Honda)
Kemi: Fosfathaltig, organiska syror
Byt var: 5:e år / 8 000 mil
Används i: Toyota, Lexus, Honda, Mazda, Subaru, Nissan

Använd originalvätska eller en som uttryckligen anger tillverkarens spec. Inte europeisk G12/G13.

Blanda aldrig olika typer

Silikaterna i G11 och de organiska syrorna i G12 reagerar med varandra och fäller ut ett brunt gelé som sätter igen kylarens tunna kanaler, värmepaketet och termostaten. Resultatet är en motor som kokar på sommaren och en kupé utan värme på vintern — och en spolning som kostar mer än tre vanliga byten.

  • Vet du inte vad som sitter i? Kolla handboken eller expansionskärlets lock (VW skriver G12++/G13 på locket). Osäker: spola och fyll nytt, 500 kr1 500 kr.
  • Lita inte på färgen ensam. Rosa kan vara G12+ (VW) eller Toyota SLLC — olika kemi. Blå kan vara G11 eller Honda Type 2.
  • G12+ och G12++/G13 är gjorda för påfyllning i system med G11 eller G12 utan att fälla ut. Det är den enda blandning tillverkarna sanktionerar — och bara i nödfall, inte som byte.
  • "Universalglykol" i lågprisbutiken är oftast G11-kemi. Fungerar i en Volvo 240, inte i en Golf från 2019.

När ska kylvätskan bytas?

Frysskyddet håller i decennier — det är korrosionsskyddet som förbrukas.

Moderna bilar (G12+/G13)
45 år
eller 15 000 mil. Vissa tillverkare säger "livstid" — räkna ändå 5 år.
Äldre bilar (G11)
2–3 år
Silikatskyddet förbrukas snabbt. Kontrollera glykolhalten varje höst.
Kostnad
500 kr1 500 kr
på verkstad inkl. spolning och 510 liter ny vätska. Koncentrat 100 kr200 kr/l.

Så kontrollerar och fyller du på

  1. Öppna aldrig locket på varm motor. Systemet står under 0.91.4 bar och vätskan är över 100 °C — den kokar upp i ansiktet när trycket släpper. Vänta tills du kan hålla handen på kylarslangen.
  2. Kontrollera nivån kall — mellan MIN och MAX på expansionskärlet. Sjunker den mellan servicarna finns en läcka: kylare, slangar, vattenpump eller (värst) topplockspackning.
  3. Mät glykolhalten med en refraktometer eller flottörprovare (50 kr300 kr i biltillbehörsbutiken). Under 40 % — byt eller tillsätt koncentrat.
  4. Fyll på med rätt typ, helst färdigblandad 50/50 (50 kr100 kr/l). Koncentrat späds med destillerat eller avjoniserat vatten — kranvattnets kalk sätter sig i kylaren.
  5. Lufta efter byte. Luftfickor vid termostaten ger överhettning trots full nivå. Många bilar har en luftningsskruv på den övre slangen; andra kräver diagnosverktyg för att köra fläkt och pumpar i luftningsläge.

Varningstecken på kylsystemet

  • Temperaturmätaren över mitten i uppförsbacke eller kö — låg nivå, fastnad termostat eller fläkt som inte startar. Normal drifttemperatur 85100 °C.
  • Söt lukt efter körning — glykol som läcker på varm motor. Leta efter vita eller rosa avlagringar vid slangklämmor.
  • Vit rök ur avgasröret som luktar sött — kylvätska in i förbränningen. Topplockspackning: 10 000–25 000 kr.
  • Brun, rostig eller oljig vätska i expansionskärlet — korrosionsskyddet är slut eller olja blandas in via oljekylaren. Spola och byt.
  • Ingen värme i kupén trots varm motor — luft i systemet eller igensatt värmepaket, ofta efter blandade typer.

Vanliga frågor

Kan jag använda vanligt kranvatten?

I nödfall på vägen, ja. Men kalk och mineraler i kranvatten fälls ut i kylaren och sänker kyleffekten över tid, och klor angriper aluminium. Använd destillerat eller avjoniserat vatten (20–40 kr för 5 liter) när du späder koncentrat, och byt ut nödvattnet mot riktig blandning vid nästa tillfälle.

Vad är skillnaden mellan glykol och kylvätska?

Glykol (etylenglykol, ibland propylenglykol) är frostskyddet. Kylvätska är glykol plus vatten plus ett tillsatspaket mot korrosion, skum och kavitation. Det är tillsatserna som skiljer G11 från G13 och som förbrukas — ren glykol utan tillsatser skyddar mot frost men äter upp kylaren. Köp alltid kylvätska med angiven norm, inte 'glykol' i lös vikt.

Min bil säger livstidsfyllning — behöver jag byta ändå?

"Livstid" betyder i tillverkarnas värld den garantitid eller de 15 000–20 000 mil de räknar med. En bil som ska hålla 15 år behöver ny vätska minst en gång. Byt var 5:e år eller vid 15 000 mil — en vattenpump eller kylare kostar 5 000–15 000 kr, bytet 500 kr–1 500 kr.

Vad gäller för elbilar och hybrider?

Elbilar har kylvätska också — för batteri, motor och laddelektronik — men ofta i separata kretsar med lägre temperatur och långa intervall (ofta 10 år eller 16 000 mil). Använd bara den vätska tillverkaren anger; batterikretsar kräver låg elektrisk ledningsförmåga, och en vanlig G12 kan ge isolationsfel. Hybrider har dessutom motorns vanliga krets med vanliga intervall.

Är propylenglykol bättre än etylenglykol?

Den är mindre giftig — etylenglykol smakar sött och dödar husdjur i små mängder — men leder värme något sämre och ger något sämre frysskydd vid samma halt. Vissa tillverkare (bland annat Volvo och Toyota på senare år) och de flesta 'miljöglykoler' är propylenbaserade. Blanda inte de två utan att spola; följ handboken.