Trafiksäkerhet

Nollvisionen — 1997 till 2030

Nollvisionen är världens mest ambitiösa trafiksäkerhetsmål och inspirerade EU att fatta samma beslut 20 år senare. Här är den korta versionen av vad beslutet innebär, hur långt vi har kommit och vad forskarna säger om vägen till 2030-målet.

Tidslinje

1995 — Trafikverkets föregångare Vägverket formulerar konceptet Nollvision.
1996 — Regeringen lägger proposition 1996/97:137 "Nollvisionen och det trafiksäkra samhället".
1997 (höst) — Riksdagen antar Nollvisionen.
2007 — Sverige förlänger etappmålet: högst 220 omkomna 2020 (från cirka 450 år 1997).
2018 — EU antar samma mål som Sverige: halvering till 2030, nära noll 2050.
2020 — 204 omkomna. Nytt etappmål: halvering till 2030 (under 102).
2024 — 213 omkomna. Sjätte året i rad under 230.

Vad Nollvisionen faktiskt säger

Nollvisionen bygger på en förskjutning av ansvar — från trafikanten till systemutformaren. Grundtesen är att människan gör misstag och att systemet ska vara utformat så att misstagen inte kostar liv. Praktiskt betyder det:

• Mitträcken och 2+1-vägar för att förhindra mötesolyckor
• Rondeller istället för korsningar där hastigheten kan sänkas
• Åldersanpassad hastighet — 30 km/h där oskyddade trafikanter rör sig
• Aktiva säkerhetssystem i bilar (autobroms, filhållningsassistent)
• Alkolås för yrkestrafik och för dömda
• Hjälmkrav för moped, cykelhjälm för barn

Vad krävs för 2030-målet?

Trafikverket och forskare pekar på fyra områden där insatserna behöver skruvas upp för att nå halverings-målet:

• Hastighet. ISA (intelligent hastighetsanpassning) blir obligatoriskt för nya bilar i EU 2024 — men flottans genomsnittsålder är över 10 år, så effekten kommer gradvis.
• Nykterhet. Alkohol och droger finns med i 20-25 procent av dödsolyckorna. Ökad kontroll och alkolås är verksamt.
• Oskyddade trafikanter. Både cyklister och fotgängare visar ökande dödstal — sänkt hastighet inne i tätort (30 km/h) är den mest effektiva åtgärden.
• MC-säkerhet. Se MC-olyckssidan för detaljer — utbildning, körkort och skyddskläder är de tydligaste hävstängerna.

Läs mer i trafiksäkerhets-översikten eller säkerhetsutrustnings-guiden.

Vanliga frågor

Vem beslutade om Nollvisionen?

Riksdagen antog Nollvisionen hösten 1997 efter regeringens proposition 1996/97:137, 'Nollvisionen och det trafiksäkra samhället'. Beslutet innebar att vägtransportsystemet ska utformas så att ingen dör eller skadas allvarligt i trafiken — inte att alla olyckor ska undvikas, utan att inga ska få så allvarliga följder.

Vad är 2030-etappmålet?

År 2020 fattades beslut om ett nytt etappmål: antalet omkomna i vägtrafik ska halveras till 2030, och allvarligt skadade ska minska med minst 25 procent. Baslinjen är 2020 års siffra (204 omkomna) — 2030 måste alltså ligga under 102.

Hur ligger vi till just nu?

2024:s 213 omkomna är över baslinjen 2020 (204). Trenden är nedåt sett över decennier men förbättringstakten har planat ut sedan mitten av 2010-talet. Trafikverket bedömer i sin senaste nollvisionsrapport (januari 2025) att fler insatser behövs — särskilt mot hastighet, alkohol och skydd av oskyddade trafikanter.

Hur passar Nollvisionen ihop med EU-målen?

EU antog 2018 målet att halvera antalet omkomna och allvarligt skadade i vägtrafik till 2030 och närma sig noll 2050 — direkt inspirerat av svenska Nollvisionen. Sverige ligger fortfarande i den globala toppen sett per capita och per körd kilometer, men flera EU-länder har snabbat på sin egen förbättringstakt.

Källor: Sveriges Riksdag proposition 1996/97:137 "Nollvisionen och det trafiksäkra samhället", Trafikverkets nollvisionsrapporter (2020 och 2025), Trafikanalys officiella statistik, Polismyndighetens sida om Nollvisionen. Sammanställt september 2026.